Mitt syfte Àr att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framstÀlls i bild. Vad förmedlar dessa bilder gÀllande synen pÄ olika program, detta i avseende pÄ Àmneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet anvÀnder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men dÀr Àven intersektionalitet Àr en del. Resultatet bestÄr av bildanalyser av enskilda bilder men Àven helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gÀllande bÄde Àmneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istÀllet för att inkludera elever.

Begreppet intersektionalitet beskriver den ömsesidiga pÄverkan som sker mellan överlappande diskrimineringsgrunder, vilket Àr en aktuell frÄga i Diskrimineringskommitténs slutbetÀnkande som föreslÄr en sammanslagning av diskrimineringslagarna. UtifrÄn den definition av intersektionalitet som jag har valt att anvÀnda undersöker jag hur kommittén respektive remissinstanserna behandlar intersektionalitet och de problem som Àr förknippade med anvÀndningen av begreppet.Jag utreder hur kommittén definierar de fenomen mellan vilka interaktion sker (hÀr diskrimineringsgrunder) och deras förhÄllande sinsemellan. Eftersom tidigare forskning visar pÄ att diskrimineringsgrunderna Àr olika till sin konstruktion undersöker jag Àven hur detta ska hanteras nÀr utsatta grupper ska ges lika skydd. Trots att kommittén till viss del uppmÀrksammar denna problematik diskuterar de inte hur detta ska hanteras.Vad gÀller begreppet intersektionalitet behandlas det vid enstaka tillfÀllen i utredningen utan att sÀttas i samband med lagstiftningen, detta trots att kommittén pÄpekar vikten av ett intersektionalitetsperspektiv i sammanhanget. Jag gÄr Àven igenom remissinstansernas kritik, eller brist dÀrav, eftersom de har inflytande över det slutgiltiga lagförslaget..

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Mitt syfte Àr att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framstÀlls i bild. Vad förmedlar dessa bilder gÀllande synen pÄ olika program, detta i avseende pÄ Àmneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet anvÀnder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men dÀr Àven intersektionalitet Àr en del. Resultatet bestÄr av bildanalyser av enskilda bilder men Àven helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gÀllande bÄde Àmneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istÀllet för att inkludera elever.

Sjuksköterskestudenter fÄr tidigt i utbildningen lÀra sig att de ska ta hÀnsyn till patientens sociala sammanhang. Faktorer som genus, etnicitet och Älder lyfts upp som vÀsentliga i omvÄrdnaden, men verktyg som kan hjÀlpa sjuksköterskan att resonera kring dessa faktorer Àr fÄ. Ett av genusvetenskapens grundlÀggande begrepp, intersektionalitet, undersöker vad faktorer som exempelvis genus, etnicitet och Älder kan ha för pÄverkan pÄ mÀnniskors liv och upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan kan anvÀnda sig av ett intersektionellt perspektiv i praktiserandet av god omvÄrdnad. Med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk innehÄllande personcentrerad vÄrd och intersektionalitet önskar denna litteraturstudie att begripliggöra hur intersektionalitetsbegreppet kan appliceras pÄ sjuksköterskans profession, med mÄlet att frÀmja jÀmlik hÀlsa och sjukvÄrd.

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehÄll som finns i religionskunskapslÀroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om lÀroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sÄdana fall sker. Tre frÄgestÀllningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionslÀroböcker med utgivning frÄn och med 2011 beskriver förhÄllandet mellan vÀrldsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frÄgan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i lÀroböckerna.

Malmö stads jÀmstÀlldhetsarbete har, liksom mÄngfaldsarbetet, pÄgÄtt under enlÄng tid. I en stad som Malmö dÀr det finns mÄnga olika nationaliteter ÀrmÄngfaldsarbetet och integrationsfrÄgan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde pÄskynda och förbÀttra arbetet förallas jÀmlika vÀrde. Genom att analysera Malmö stads jÀmstÀlldhets- ochmÄngfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer pÄ olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frÄgor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. EftergenomgÄngen kartlÀggning kan konstateras att normtÀnkandet Àr starkt.

Studiens syfte Àr att se hur gymnasielÀrare pÄ en skola i VÀstsverige ser pÄ kulturell mÄngfald och hur de arbetar med det. Vi försöker Àven klargöra för begreppet intersektionalitet och anvÀndningen av det synsÀttet. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielÀrare intervjuades med spridda Àmnesförankringar och verksamhets Är. Resultatet av hur lÀrarna tolkar kulturell mÄngfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

Studiens syfte Ă€r att undersöka om ett intersektionellt perspektiv Ă€r integrerat i de tvĂ„ metodböcker som materialet bestĂ„r av; BRYT! frĂ„n RFSL Ungdom och Tjejgruppskompassen frĂ„n United Sisters. Detta undersöks genom att en diskursanalys av metodböckerna utförs utifrĂ„n Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även en bildanalys görs av en del av materialet som bestĂ„r av bilder. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna i studien Ă€r ett intersektionellt perspektiv pĂ„ genus, samt de teoretiska antaganden som ligger titt grund för diskursteorin. Resultatet visar pĂ„ att ett intersektionellt perspektiv existerar i BRYT!, men Ă€r frĂ„nvarande i Tjejgruppskompassen..

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning pÄvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger pÄ queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framstÀlls i lÀroböcker för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare pÄ Skolverkets omfattande studie frÄn 2006 och resultaten jÀmförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett nÄgon förÀndring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar pÄ en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhÄllningssÀtt i nÄgra av de studerade lÀroböckerna men att frÀmst transperspektivet och ett mer genomgÄende normkritiskt perspektiv Ànnu saknas i lÀroböckerna. Genom detta resultat pÄvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte Àr helt genomförda i de studerade lÀroböckerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen dÄ inte mycket tidigare forskning utförts pÄ detta omrÄde. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lÀrare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades pÄ dessa lÀrares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstÄs som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrÄn teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att bÄde lÀrare och skolorganisation utövar rasism pÄ olika sÀtt.

I denna uppsats sammanstÀlls och granskas forskning som handlar om sexualitet och förÀldraskap. Metoden som anvÀnts Àr systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats Àr intersektionalitet med fokus pÄ maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgÄr frÄn heteronormativa förestÀllningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgÄr frÄn heteronormativa och socialt konstruerade förestÀllningar om homosexualitet och förÀldraskap.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.